• Svar Regeringskansliet 7 december 2022 --> skickar det till Justitiedepartementet

Länkade denna issue från forum.civictech.se

Svar Justitiedepartementet 2022 dec 13

• jag tolkar det som Justitiedepartementet inte gör något utan skickar tillbaka frågan till Regeringskansliet via mig så jag ställer om frågan till Regeringskansliet...

Handlingar.se

Tack för ditt mejl med begäran om att få ta del av handlingar och med frågor om översyn av rättsinformationsförordningen m.m.
Av rättsinformationsförordningen (1999:175) följer att det ska finnas ett rättsinformationssystem som ska innehålla viss grundläggande rättsinformation genom ett allmänt nätverk. Domstolsverket är samordningsmyndighet för systemet (15 §) och administrerar webbplatsen lagrummet.se. I den egenskapen ansvarar Domstolsverket bland annat för samordning av frågor om standardisering samt avgör om den obligatoriska informationen uppfyller kraven enligt förordningen m.m. (16 §).
I budgetpropositionen för 2017 redovisade regeringen att det i Regeringskansliet pågår en översyn av rättsinformationsförordningen (prop. 2016/17:1 utg.omr. 4 s. 49 f). Det är ett pågående arbete som är under beredning inom Regeringskansliet. Således finns det inget ärendenummer eller liknande och det finns inte heller något bestämt datum för när arbetet ska redovisas eller något beslut om hur det ska ske. Det finns därmed inte heller någon projektyta eller delresultat eller liknande som kan redovisas eller lämnas ut.
Användningen av ELI (European Legislation Identifier) bygger på principen om frivilligt antagande (se Rådets slutsatser av den 6 november 2017 om European Legislation Identifier [2017/C 441/05]). Frågan om en eventuell implementering av ELI i Sverige har inte varit föremål för något regeringsbeslut. Regeringen har således inte tagit ställning till eller fattat några beslut om en eventuell sådan implementering i Sverige.
Hälsningar,
Pontus Hederberg

Status SFS 1999:175

• Fråga 2022-12-07 status på SFS 1999:175 skickat till Regeringskansliet
• Svar 2022.-12-07 skickar Regeringskansliet det vidare till Justitiedepartementet
• Svar 2022-12-13 uppfattar jag att Justitiedepartementet inte har något svar utan bollar det tillbaka till Regeringskansliet med hänvisning till nedanstående budgetproposition

Budgetpropositionen för 2017 prop. 2016/17:1 utg.omr. 4

• budgetpropositionen för 2017 prop. 2016/17:1 utg.omr. 4

Min tolkning av Budgetpropositionen för 2017 prop. 2016/17:1 utg.omr. 4

• det saknas en digital vision och mogenhet utan pekar på att SILOS med olika myndigheters författningar är vägen framåt
• att skapa interoperabilitet mellan olika myndigheters författningar, kommuners beslut, Riksdagens öppna data, EU / ELI förstår inte skribenten ger mervärde utan försöker skriva sig fri från att implementera SFS 1999:175 dvs. allt detta som pratades i förstudie DS 1998:10 och som ELI pratar om att interoperabilitet skall uppnås i hela Europa ifrågasätts efter 21 års projekt ( start förstudie 28 nov 1996) och 100 olika myndighets SILOS förespråkas...
  • DIGG verkar inte göra skillnad #104
• summering att försöka att implementera interoperabilitet mellan EN dokument typ för ung 100 myndigheter med rätt att föreskriva egna författningar har inte implementerats efter 26 år och idag 2022 vill ingen ta ansvar att driva detta dock pratas det mycket om att Sverige skall bli bäst i världen på att ta tillvara digitaliserings möjligheter och interoperabilitet men dagens laguppställning levererar inte.

Regeringskansliet anges tydligt i dokumentet ovan som ansvarig

19 dec 2022 för att vara säker att Regeringskansliet känner sig utpekad skickas samma fråga igen

• frågan skickas om till regeringskansliet

Svar Pontus Hederberg, Regeringskansliet 19 dec 2022

Hej Magnus,

Tack för ditt mejl om att få ut handlingar och med frågor gällande översyn av rättsinformationsförordningen m.m. 
Jag har i brev den 13 december skickat ett svar på dina frågor och din begäran men här följer 
ytterligare ett svar.

Fråga 1 pågår arbete med "översyn av rättsinformationsförordningen"
- I budgetpropositionen för 2017 redovisade regeringen att det i Regeringskansliet pågår en översyn 
av rättsinformationsförordningen (prop. 2016/17:1 utg.omr. 4 s. 49 f). Det är ett pågående arbete 
som är under beredning internt inom Regeringskansliet. Budgetpropositionen för 2017 kan du ta del 
av på följande webbplats: 

• länkröta sidan finns inte 2023
• Budgetpropositionen för 2017 Prop. 2016/17:1 - IA

Fråga 2 projektnummer
- Det är ett internt arbete.

Fråga 3 när skall det redovisas
- Det finns inget bestämt datum för när arbetet ska redovisas.

Fråga 4 var kan vi följa detta arbete finns projektyta
- Det är ett internt arbete.

Fråga 5 har delresultat publicerats
- Det är ett pågående internt arbete.

Fråga 6 är ELI en del av detta
- Användningen av ELI (European Legislation Identifier) bygger på principen om frivilligt antagande (se Rådets 
slutsatser av den 6 november 2017 om European Legislation Identifier [2017/C 441/05]). Frågan om en eventuell implementering av ELI i Sverige har inte varit föremål för något regeringsbeslut. Regeringen har således 
inte tagit ställning till eller fattat några beslut om en eventuell sådan implementering i Sverige.

Det finns således inte några andra allmänna handlingar än budgetpropositionen från 2017 att lämna ut som 
motsvarar din förfrågan.

Hoppas du är nöjd med svaret.

Med vänliga hälsningar
Pontus Hederberg
Kansliråd
Justitiedepartementet
Kriminalpolitiska enheten
103 33 Stockholm
Tfn 08-405 53 01
Mobil 072-579 69 79
[[e-postadress](https://handlingar.se/help/officers#mobiles)]
[www.regeringen.se](http://www.regeringen.se/)

Summering

• Fråga 2022-12-07 status på SFS 1999:175 skickat till Regeringskansliet
• Svar 2022.-12-07 skickar Regeringskansliet det vidare till Justitiedepartementet
• Svar 2022-12-13 uppfattar jag att Justitiedepartementet inte har något svar utan bollar det tillbaka till Regeringskansliet med hänvisning till nedanstående budgetproposition
• Svar 2022-12-19 Regeringskansliet har inte status på SFS 1999:175 mer än "Det är ett pågående arbete som är under beredning internt inom Regeringskansliet. Budget"
  • ung. 100 myndigheter med rätt att föreskriva författningar skall leverera EN dokumenttyp författningar på samma sätt
  • för 26 år sedan startade en förstudie DS 1998:10
  • för 23 år sedan kom SFS 1999:175
  • för 7 år sedan "gav Domstolsverket upp" att implementera detta
  • 2016 sep 14 pekas Regeringskansliet ut att göra en översyn i Budgetpropositionen för 2017 prop. 2016/17:1 utg.omr. 4
  • 2022 dec efter 6 år har Regeringskansliet inte producerat några allmänna handlingar om detta säger dom eller peka på projektnummer jmf lista pågående projekt Regeringsarkivet skapad 2022-12-06
    • 2022 dec 7 på förfrågan om status på SFS 1999:175 verkar Regeringskansliet inte ens veta om att det är deras ansvar utan skickar det till Justitiedepartementet
      • nu 2 veckor senare vet Regeringskansliet att Regeringskansliet skall svara men svarar på ett sätt som bara kan tolkas som inget gjorts på 6 år av Regeringskansliet och att i deras värld är det Ok även att den lista som delades saknar all information om Rättsinformationssystemet tyder på att detta borde granskas
        • min tolkning det saknas ansvarstagande och kompetens utan vi avlönar folk som bara skall jävlas med oss medborgare... helt galet att skapandet av ett lands Rättsinformationssystem inte görs med större ansvarstagande hur många år behövs för att inse att dagens laguppställning inte levererar...

Presentation vad som skulle ha levererats dvs. interoperabilitet mellan författningar producerade av ung. 100 myndigheter

• Dokumentmodellen
• Dokumentation
  • 2015 Rekommendation URI:er
    • OT 2023 görs liknande arbete igen av DIGG persistent-identifiers-investigation känns lite tomteverkstad utan dokumenthantering om samma saker skall utredas var 7 år och ingen klarar av att leverera se #220
      • se projektkyrkogården där massa misslyckande samlas och anti-pattern som att tro att en ny myndighet skapas som heter DIGG och utreder samma saker som gjorts förut
        • lösningen är att skapa
          • rätt laguppställning med RÄTT data kompetens och dokumenterad skills att leverera inte dra in organisationer som inte ens kan ha en publik backlog och kommunicera utanför sin silo
          • bygg upp ett #76 ekosystem med backloggar och co-creation se chatGPT svar varför vi ser spår av Dunning Kruger hela tiden

• 20 dec 2022 granskning begärd se handlingar.se

Till Regeringskansliet,
Vidarebefordra detta till den person eller myndighet, t.ex. Justitiekanslern, som bedriver granskningar kring hanteringar av allmänna handlingar.
Jag skriver för att begära en intern granskning av Regeringskansliets hantering av min begäran om allmän handling enligt offentlighetsprincipen - 'Rättsinformationssystemet SFS 1999:175' och även att ni gör en översyn hur ni fullföljer ert uppdrag och kommunicerar detta
Att efter 26 års projektarbete och att i budgetpropositionen för 2017 få ett påpekande att Regeringskansliet skall utreda detta att sedan år 2022 inte kunna ge besked och även verkar tro att Justitiedepartementet skulle veta så tyder det på

1. att utvecklandet av det svenska Rättsinformationssystemet inte sköts på det sätt som SFS 1999:175 beslutat att det skall göras
2. att regeringskansliet på > 6 år inte kunnat göra en översyn enligt budgetpropositionen för 2017 säger att dom skall göra det tyder på att detta bör granskas
   En fullständig historik över min fråga och all korrespondens finns tillgänglig på Internet via den här adressen: https://handlingar.se/sv/request/rattsinformationssystemet_sfs_19

Mitt ärende #3
Om utlämnandet är förknippat med en kostnad vill jag ha information om
villkoren för avgiften innan utlämnandet sker.

Med vänlig hälsning,
Magnus Sälgö

Kontakta Riksrevisionen också.

Kontakta Riksrevisionen också.

@emilv Tackar min tanke just nu är att vi startar med 20 dec 2022 granskning begärd och ser om någon känner ansvar och tar tag i detta med SFS 1999:175 och skapa ett Rättsinformationssystem seriöst. Förstudien startade om jag minns rätt för 26 år sedan innan företaget Google grundades... 2017 skriver dom i Budgetpropositionen att "SILOS är bättre"...

• gissar att det inte bara är en sten som bör lyftas på och granskas.... kan man 2022 inte ens skapa en digital myndighet som nu senast ifrågasätts av deras egen personal så känns det som vi har "a trail of shit" som skapar dessa underleveranser och konstiga tankar som exempel Budgetpropositionen för 2017 prop. 2016/17:1 utg.omr. 4

Jag har skapat ett antal skuggbackloggar med all galenskap jag ser, finns ingen digital kompetens att skapa flöden för rättsväsendet, Riksdagens dokument, nya expertmyndigheten myndigheten DIGG....

• ingen verkar ha kompetens att ifrågasätta saker exempel sak jag kollade på igår hur massa projekt skickar textsträngar till Europeiska dataportalen och där "fulöversätts saker" istället för att jobba med länkade data se #77-4 "Things not strings"

  • skapade issue till Nationell dataverkstad #30, tycker DIGG borde ha mer pondus när dom sitter i stygruppen men känns som alla stenar man lyfter på med Europeana, Europeiska Dataportalen, KB:s LIBRISXL, Riksarkivets SBL, NSÖD projektet med Rise Vinnova, Kommunernas implementering av Anslagstavlorna där EN kommunallag blev implementerad som 290 SILOS, Kulturarvet driver DIGISAM i 10 år utan resultat, RAÄ K-samsök.... det är samma visa varje gång...

• ser samma problem med Riksdagens Öppna data att det inte kopplas ihop med EU beslut ex. via ELI och eli:transpose eller att det finns kopplingar till myndigheter eller kommuner eller proffsig helpdesk med backloggar #76 #50 #17

  • samma med Regeringskansliet som inte ger mig ett helpdesk id på denna förfrågan, inte vet status på SFS 1999:725 utan skickar det till Justitiedepartementet.... lite galet hur många gånger Regeringskansliet basunerar ut att "Sverige skall bli bäst på Digitalisering" --> trovärdigheten låg....

Övrigt

• Regeringskansliet Faktapromemoria 2020/21:FPM47

• www.regeringen.se "Det offentliga rättsinformationssystemet"

• Status rapporterad

• Status rapporterad 1999

• Status rapporterad 2001

• Status rapporterad 2002 - lite intressant är att 2022 så ser vi inte att det långsiktiga målet gjorts.... dags för en haveriutredning!!!

• Status 2008

2007 Verva presenterar projektet (sid 35)

Udda att man inte lyfter upp

• kompetensbrist
• förmåga att bygga upp kunskap
• att dom 100 myndigheter som projektet berör har enormt dålig förmåga att leverera digitalt....

Vilka blev förlorare 2022 - 15 år efter denna status rapport

Som jag säger ovan vi har "a trail of shit" när saker som detta inte kan levereras och ingen slår larm och bygger upp kompetens...

• 100 myndigheter som alla borde synas se Digitalt SkillGap #100
• projektstyrning som inte fungerar
• hur projektet i 26 år inte lyfts upp till ytan och tydligt beskriva att vi har ett problem!!! Istället får man en fadd känsla att många kockar som mumlar och mumlar och mumlar.... verkar finnas en "myndighetskultur" där det är ok att som kansliråd Pontus Hederberg ovan slå bort frågan med Det är ett internt arbete utan att reflektera att detta projekt starta innan Google skapades...
  • sund organisation som arbetar med det svenska rättsväsendet borde ha ännu större respekt för att implementera SFS 1999:125
• att idag 2022 har Regeringskansliet så dålig koll att frågan skickas till Justitiedepartementet...
  • att Det är ett internt arbete skall nog tolkas mer som yesterdays weather... har man inte kunnat leverera på 26 år så kan inte dagens myndigheter leverera sina författningar på ett enhetligt sätt med dagens laguppställning. Vem vågar tvätta statens IT-byk...

Varför lyckas inte myndigheterna med SFS 1999:175?

Min slutsats är fel laguppställning och en haverirappoort måste tas fram....

Vi kan jämför projektet Rättsinformationsförordning SFS 1999:175 med

• Swedish parliamentary proceedings - Riksdagens protokoll 1920-2021 som har samma komplexitet men en annan laguppställning, projektet är en del av "Välfärdsstaten analyseras".
  • detta projekt planerar nu att starta del 2 för 5 miljoner och skapa en Kunskapsgraf med denna information se "Sveriges Riksdag 1867–2022: Ett ekosystem av länkad öppen data" se även pressrelease nedan

Riksdagens corpus har även kopplat samma som med Wikidata som i sin tur kopplar samma som boken Tvåkammar-riksdagen 1867-1970 och många andra

Hur Riksdagstrycket har Samma som Wikidata dvs. interoperabilitet

Projektet "Swedish parliamentary proceedings" använder TEI Parla-Clarin dom märker upp vem som prata med semantisk interoperabilitet med Wikidata

<u who="Q5711655" ....

där Q5711655 är Wikidata Persistenta Identifieraren för Riksdagsmannen Arthur Engberg intressant är att detta görs i flera länder se Parla-mint

Varför skall en kunskapsgraf skapas för länkade öppna data från Sveriges riksdag från år 1867 till idag

Motiveringen till projektet "bättre ekosystem av länkade öppna data från Sveriges riksdag från år 1867 till idag."

Bristen på grundlig metadatastruktur och länkad parlamentariska data, samt lapptäcket av luckor och digitaliseringsbrister har resulterat i en tämligen primitiv forskningsinfrastruktur, något som projektet ska ta itu med.

Samma problem vi ser med Riksdagens Öppna data / myndighetens DIGG och deras svenska dataportal / Projekt som NSÖD / Nationell dataverkstad

• Riksdagens öppna data
  • #77 koppling mellan Riksdagsbeslut och kommunala beslut skall finnas jmf eli:transposes
  • #79 Koppling mellan Riksdagens Öppna data och myndigheters öppna data skall finnas och vice versa
  • #69 Riksdagens protokoll saknar i metadata kopplingar till den fråga de besvarar
  • #70 Riksdagens Öppna data saknar persistenta identifierare för myndigheter ex. en instruktion till en myndighet
  • #78 Harmonisering av EUs regler skall vara synbart i metadata - interoperabilitet
  • #82 SFS:er skapas idag utan att det tas höjd för att det skall levereras digitalt
• DIGG
  • #51 Use keywords that are shared from known vocabularies
  • #52 Fokus på datakvalitet och FAIRDATA saknas
  • #63 Avsaknad av informations livscykel tänk och hantera "persistenta" identifierare som "försvinner"
  • #82 Persistenta identifierare för dataset - ekosystem
  • #76 Ett Ekosystem måste skapas så att det går att ta ut statistik och jämföra kommuner/myndigheter/...
  • #78 Kunskapsgrafer måste skapas för kommuner och myndigheters data
  • #85 Citation graphs och 5 stardata saknas
  • #83 Uppmana talare att skaffa ORCID och dokument/dataset DOI
  • #86 En strategi för hur Öppna data kan knytas ihop med ex. SPARQL skall tas fram
  • #87 Länkröta större problem vid regeringsskiften? vem äger problemet?
  • #89 Projekt NOSAD som finns under DIGGs paraply saknar öppen fri metadata enl. FAIRDATA
  • #104 Interoperabilitet - skapa visioner så vi slipper silos
• Nationell dataverkstad
  • #19 Problem identifierade med dagens Anslagstavla
  • #20 Koppla kommunernas beslut/uppdrag med Riksdagens Öppna data
  • Riksrevisionen - önskan att granska SFS 1999:175 #4 Nationell dataverkstad skall jobba med FAIRDATA och persistenta identifierare
  • Uppdrag att etablera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för informationsutbyte #6 Nationell dataverkstaden bör skapa ett nationellt ekosystem hur data kopplas ihop 5 star
  • #10 Att bilder som produceras av kommunerna finns att hämta med metadata och API och maskinläsbar licens
  • #24 Lev som ni "lär" Things not strings
  • #27 Kravinsamlingen bör vara strukturerad

Författningar och Riksdagens dokument skall ha samma som ELI

• se översikt ELI

• ELI implementation methodology

Intressant kommentar av Niklas Lindström från Kungliga biblioteket som var del av projektet och kunnig som idag 2022 finns på Kungliga Biblioteket i ett annat mer eller mindre dysfunktionellt projekt #77-11

• länk svar om vad som behövs med länkade data

man måste äga frågan som organisation

Gissar att det är lärdomar av att jobba med 100 myndigheter och Rättsinformationssystemet under flera år

• Riksrevisionen så granskar vi tel: 0734452064 09.30–11.30.
  • Effektivitetsrevision steg för steg

Alla granskningsförslag utgår från en sammanvägd bedömning av relevans, väsentlighet, mervärde, tajming och genomförbarhet.

Med relevans menas till exempel att det finns indikationer på att verksamheten är ineffektiv. Kriteriet avser också om frågan har stor påverkan på statsbudgeten, innebär offentligfinansiella risker eller är principiellt viktig.

Med väsentlighet kan avses verksamheter som hanterar stora ekonomiska eller andra värden.

Med mervärde menas att granskningen ska kunna tillföra ny information jämfört med tidigare kunskapsläge. När i tiden en granskning genomförs och publiceras kan vara viktig både för själva genomförandet och för att resultaten ska kunna nyttiggöras på ett bra sätt. Risker för genomförandet av en granskning ska bedömas, exempelvis vad gäller sekretesshantering och datakvalitet.

#4